Träna på ORD-delen till högskoleprovet på rätt sätt

När det gäller de olika provdelarna på högskoleprovet så är det framförallt ORD-delen som förändras, d.v.s. är minst statisk. De som siktar på att få högt resultat på just den delen bör därför inte enbart titta bakåt och lära sig av gamla prov utan även försöka lära sig nya ord som finns i samhället. Nu är det inte så att de ord som klassas som nyord 2013 kommer med automatik vara med på högskoleprovet 2014 men chansen är stor att de kommer finnas där inom några år.  Många gånger speglar nämligen orden som finns med i provet samhället på ett eller annat sätt.

Ta till exempel ordet brukare som var med på högskolerprovet 2013. Ett ord som använts under flera år inom hemtjänst och socialtjänst och som även har tagit steget från att enbart vara byråkratord till att användas ute i samhället till vardags. I de artiklar som kvällstidningarna publicerade under året där de kritiserade sjukförsäkringen var exempelvis ordet brukare med frekvent.

Att träna inför ORD-delen på högskoleprovet handlar alltså till viss del om att hänga med i samhällsdebatten. Det är när nyord har nått så långt så att de används på detta område som de även kan förekomma på kommande prov.

Men hur tränar man bäst?
Hur man övar upp sin ordkunskap är ganska individuellt. Att göra äldre prov kan vara en nyckel till att se vilka ord man har svårt för och vilka som man klarar av lättare. Några av de ord som förekom på högskoleprovet 2013 var hospitaliserad, alpinism och amnesti. Tre ord som förekommer inom helt tre olika områden. Det är inte alltid helt uppenbart att det är något speciellt område man är sämre på men det är värt ett försök att göra ett gammalt prov och utifrån det dra slutsatser vad man bör läsa för att få högre poäng på orddelen.

Vill man träna allmänt på ord bör man tänka brett. Språkbruket är nämligen väldigt olika om man läser debattartiklar i DN eller läser facktidningar inom något specialområde. Det ena är inte bättre eller sämre än det andra – det gäller bara att ta in ord från olika håll.

En tidning som behandlar just det svenska språket är ”Språk”. De presenterar varje vecka ”veckans ord” på sin hemsida. Att följa dessa ord är ett steg men man lär sig ännu mer om man även läser vidare och lär sig hur ordet har vuxit fram. Det är då man kan hitta mönster och strukturer som gör att man kan gissa rätt på högskoleprovet även om inte hört orden tidigare.

Ett annat steg är att lära sig förstavelser och ändelser som pekar på att ordet betyder något. Ett exempel är ”fiera” vilket betyder lysande eller fantastisk. Ordet Zlatanfiera som var ett nyord 2013, vilket gör att det knappast är med redan 2014 på högskoleprovet, är ett bra exempel.

De som sitter om några år och får ordet framför sig kan dela upp ordet i två bitar och därmed dra rätt slutsats. Zlatan (fotbollsstjärnan) och fiera (lysande). Att vara lika lysande som Zlatan alltså när han är som bäst.

Så en rekommendation är att jobba på bred front, att läsa sådant man inte brukar läsa och lära sig hur ord är uppbyggda. Då är chansen större att man ens resultat på högskoleprovet 2014 blir Zlatanifierat.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>